Bryter husdjursinstitutionen mot djurs grundläggande rättighet att inte bli betraktad som saker?

Ja. Husdjur är vår egendom. Hundar, katter, hamstrar, kaniner och andra djur massproduceras som bultar i en fabrik eller, i fallet med fåglar och exotiska djur, fångas i det vilda och transporteras långa sträckor, vilket leder till att många djur dör under resan. Husdjur marknadsförs på precis samma sätt som andra varor. Även om en del av oss kanske behandlar våra sällskapsdjur bra, så behandlar flertalet av oss dem dåligt. I USA spenderar de flesta hundar mindre än två år i ett hem innan de dumpas i ett hundstall eller överlåts till en ny ägare; mer än 70 procent av de som adopterar djur ger bort dem, tar dem till ett djurhem eller överger dem. Vi är alla medvetna om skräckhistorier om hundar i grannskapet i korta kedjor som tillbringar större delen av sina liv ensamma. Våra städer är fulla av vildhundar och vildkatter som lever bedrövliga liv och svälter eller fryser, drar på sig sjukdomar eller torteras av människor. En del personer som påstår sig älska sina sällskapsdjur lemlästar dem sanslöst genom att låta skära bort deras öron, kupera deras svansar eller dra loss deras klor så att de inte ska kunna riva på möblerna.

Du må behandla din djurvän som en familjemedlem och tillskriva henne eller honom inneboende värde eller en grundläggande rättighet att inte bli behandlad som din resurs. Men din behandling av ditt djur innebär egentligen att du värderar din djuregendom högre än marknadsvärdet; skulle du ändra dig och dagligen utdela hårda slag mot din hund av disciplinära skäl, eller inte mata din katt för att öka hennes motivation att fånga möss i källaren på din affär, eller döda ditt djur för att du inte längre vill stå för omkostnaderna, kommer ditt val skyddas av lagen. Du är fri att värdera din egendom som du behagar. Du kan bestämma dig för att putsa din bil ofta eller låta lacken erodera. Valet är ditt. Så länge du ger din bil minimalt underhållningsarbete så att den klarar besiktningen, är alla andra beslut du gör gällande ditt fordon, inklusive ditt beslut att skrota den, din ensak. Så länge du förser ditt husdjur minimalt med mat, vatten och skydd, så är alla andra beslut du tar, förutom att tortera djuret utan något som helst skäl, din ensak, inklusive ditt beslut att dumpa ditt djur hos det lokala djurhemmet (där många djur antingen dödas eller säljs till forskning) eller att låta avliva ditt djur hos en veterinär.