Archive for year: 2015

Djurrätt är inte mer en fråga om åsikt än andra moraliska frågor. Denna fråga är logiskt och moraliskt oskiljaktigt från frågan om huruvida mänskligt slaveri är en moralfråga. Vi har bestämt att slaveri är moraliskt förkastligt inte som en fråga om enbart åsikt, utan på grund av att i slaveri behandlas människor uteslutande som andras resurser och nedvärderas till ting, vilket innebär att de berövas moralisk betydelse.

Frågan huruvida djurrätt är en åsikt är direkt relaterad till djurs status som människans egendom; denna fråga, som många andra frågor som berörs här, bygger på antagandet att det är legitimt att betrakta djur som saker som endast existerar som medel för mänskliga mål. Eftersom vi betraktar djur som vår egendom, anser vi det vara rätt att värdera djur på de sätt vi finner lämpliga. Om vi däremot inte är moraliskt rättfärdiga i att behandla djur som vår egendom, så är frågan om vi bör äta kött, använda djur i experiment eller utsätta dem för smärta och lidande för sport eller underhållning inte mer åsikt än den om det mänskliga slaveriets moraliska riktighet.

Dessutom, så länge djur behandlas som egendom, kommer vi fortsätta att tro att det som utgör “human” behandling för din djur-egendom verkligen handlar om din åsikt på grund av att du avgör hur mycket din egendom är värd. Precis som vi har åsikter om värdet av andra saker vi äger, kan vi ha åsikter gällande värdet av vår djur-egendom. Även om vi värderar vår egendom för högt eller för lågt relativt dess marknadsvärde, ses normalt inte detta som en moralfråga. Så när Jane kritiserar Simon för att han slår sin hund regelbundet för att säkerställa att hunden är en våldsam och effektiv vakthund, har Simon all rätt att svara Jane att hennes värdering av hans egendom inte är en moralfråga, utan en fråga om hans äganderätt.

På ett annat plan relaterar denna fråga till ett ämne som diskuterades i introduktionen, synpunkten att all moral är relativ, en fråga om konvention, bekvämlighet eller tradition, utan giltigt anspråk på objektiv sanning. Om så vore fallet, då skulle också frågan om huruvida massmord, mänskligt slaveri eller övergrepp på barn är moraliskt rättfärdigat bara handla om åsikt. Även om det stämmer att moralfrågor inte kan bevisas på samma sätt som matematiska påståenden kan, betyder det inte att “vad som helst” är tillåtet. En del moralfrågor understöds av bättre skäl än andra, och en del moralfrågor passar bättre med andra synsätt vi har. Synsättet att vi kan behandla djur som våra saker endast på grund av att vi är människor och de inte är det är helt enkelt speciesism. Synsättet att vi inte bör behandla djur som saker är konsekvent med vår generella uppfattning att djur har moraliskt betydelsefulla intressen. Vi behandlar inte någon människa uteslutande som resurs; vi har avskaffat mänskligt slaveri som institution. Vi har sett att det inte finns någon god moralisk grund att behandla djur annorlunda när det gäller den enskilda rätten att inte bli behandlad som ett ting, och att djurrättspositionen inte hindrar oss från att prioritera människan framför djuret i en konfliktsituation där vi har inte har skapat konflikten från början genom att bryta mot jämlikhetsprincipen.